Föllingemodellen
Forskningen bakom Föllingemodellen: en KBT-baserad metod för livsstilsförändring vid stress- och hjärtrelaterad ohälsa, studerad i de ursprungliga programmen
Baserat på Lisspers, J. & Almén, N. (2009): "Föllingemodellen – En KBT-inriktad och internatsbaserad interventionsmodell för beteendeförändring vid livsstils- och stressrelaterad ohälsa", Folksam Hälsa. Publicerad av Föllingegården · Baserad på forskning från Föllingekliniken 1992–2009.
Sammanfattning
Under sexton år arbetade Föllingekliniken i Jämtland med förebyggande rehabilitering av hjärt-kärlsjukdom samt stress- och livsstilsrelaterad ohälsa. Resultaten, dokumenterade i internationella vetenskapliga tidskrifter och två doktorsavhandlingar, är anmärkningsvärda:
- Cirka 43 % lägre relativ risk för nya kranskärlshändelser vid långtidsuppföljning (30,4 % mot 53,7 % i kontrollgruppen), jämfört med sedvanlig vård
- Cirka 85 % lägre relativ risk för hjärtrelaterad död vid långtidsuppföljning (2,2 % mot 14,6 % i kontrollgruppen)
- Halverat sjuktal på ett år
- Livsstilsförändringar som kvarstod vid uppföljning efter fem år eller mer
- Personer med utmattningsproblem nådde lika stora förändringar som övriga deltagare
Drygt 2 500 personer deltog i det arbetslivsinriktade rehabiliteringsprogrammet och drygt 650 i stress- och livsstilsprogrammet.
1. Problemet: livsstilen styr vår största ohälsa
Hjärt-kärlsjukdom är ett av Sveriges allra största folkhälsoproblem — . Samtidigt visar den världsomspännande INTERHEART-studien att ett antal påverkbara riskfaktorer är förknippade med en stor del av risken för hjärtinfarkt. Riskfaktorerna är kopplade till vardaglig livsstil: kost, motion, tobak, alkohol och stress (Yusuf et al., 2004). Slutsatsen är lika enkel som utmanande: en stor del av risken går att påverka.
Parallellt ökade den stressrelaterade ohälsan lavinartat under 90-talets senare hälft. Sjukdomar som kan misstänkas vara stressrelaterade står för omkring 80 % av all långtidssjuklighet (Socialstyrelsen, 2003). Forskning visar dessutom att tillstånd som "vital utmattning", typ D-beteende och depression i sig är riskfaktorer för hjärtsjukdom — stress och hjärthälsa hänger ihop.
Moderna medicinska behandlingar som ballongvidgning (PCI) och bypass-operationer räddar liv, men de påverkar inte den grundläggande sjukdomsprocessen. Kärlförträngningarna fortsätter att utvecklas om livsstilen inte förändras. Därför är insatser som hjälper människor att faktiskt ändra sina vardagsvanor avgörande — både för individen och för samhällets vård- och försäkringskostnader.
2. Utmaningen: att ändra livsstil är svårt — och att behålla förändringen är svårast
Forskningen är tydlig på en punkt: livsstilsförändring kan dramatiskt minska risken för hjärtsjukdom. Men lika tydligt är att de förändringar som uppnås i många interventionsprogram ofta är små, särskilt på lång sikt.
Föllingemodellens förklaring utgår från inlärningspsykologi: vårt beteende styrs främst av dess omedelbara konsekvenser. Ohälsosamma vanor belönar oss direkt — medan de hälsosamma beteendenas vinster kommer långt senare och är diffusa ("att kanske inte bli sjuk"). På kort sikt är nya vanor dessutom ofta direkt obekväma: träningsvärk, tidsbrist, socialt motstånd.
Huvuduppgiften för en intervention blir därför att överbrygga "tidsklyftan" mellan beteendeförändringen och dess långsiktiga positiva effekter. Hela Föllingemodellen — varje föreläsning, övning, dagbok och uppföljningssamtal — kan ses som olika sätt att lösa just den uppgiften.
3. Modellen: KBT, beteendemedicin och internat
Föllingemodellen bygger på beteendeterapi (BT), kognitiv beteendeterapi (KBT) och beteendemedicin — ett tvärvetenskapligt synsätt där psykologiska, sociala och biologiska faktorer samspelar i all sjukdom och rehabilitering. Programmets devis: "Ny livsstil på livstid."
4. Programmets uppläggning
Rehabiliteringsprogrammet omfattar cirka 13 månaders strukturerad intervention:
- Före start: Deltagaren för en "PreDagbok" över sina livsstilsvanor i två veckor, som blir underlag för det första handledarsamtalet.
- Internat 1 (två veckor): Intensiv introduktion med undervisning, praktiska övningar och individuell planering inom fem beteendeförändringsområden: stresshantering, kostvanor, motionsvanor, tobaksanvändning och arbetshantering. Under andra veckan deltar en anhörig.
- Hemmafas: Deltagaren tränar de nya beteendena i sin verkliga vardag och registrerar dem dagligen i en livsstilsdagbok. Dagboken skickas in och besvaras med skriftlig och grafisk feedback från handledaren, kompletterat med regelbundna telefonsamtal.
- Internat 2 och 3 (kortare perioder): Ingen ny kunskap förmedlas — fokus ligger helt på att förstärka och vidmakthålla förändringarna genom erfarenhetsutbyte och uppföljning.
- Vidmakthållandeprogram: Strukturerad uppföljning med dagböcker, feedback och handledarkontakt under nästan ett år.
En central komponent är Tillämpad Avspänning (TASP) — en systematiskt uppbyggd avspänningsträning som ger deltagaren ett konkret verktyg att hantera stressreaktioner i vardagen.
Det kortare primärpreventiva programmet, Stress- och Livsstilsprogrammet (SLP), bygger på samma principer men omfattar 6 månader med tre kortare internatsperioder (totalt 10 dagar) och riktar sig till riskpersoner som ännu är i arbete.
5. Evidensen: vad forskningen visar
5.1 Långtidseffekter vid hjärtsjukdom
I en randomiserad kontrollerad studie följdes 87 patienter som genomgått en framgångsrik ballongvidgning (PCI) vid Karolinska sjukhuset. Behandlingsgruppen (n=46) deltog i Föllingeklinikens 12-månadersprogram; kontrollgruppen (n=41) fick sedvanlig vård.
| Utfall | Behandlingsgrupp | Kontrollgrupp | Riskreduktion |
|---|---|---|---|
| Nya kranskärlshändelser (i genomsnitt 6,5 år) | 30,4 % | 53,7 % | ca −43 % |
| Hjärt-kärlrelaterad dödlighet (6,5 år) | 2,2 % | 14,6 % | ca −85 % |
Effekterna uppnåddes utöver den medicinering deltagarna redan hade. Studien jämförde inte programmet med läkemedelsbehandling.
En notering om studiestorleken: rapportförfattarna påpekar själva att studien med sina 87 patienter är relativt liten, vilket begränsar säkerheten i generella slutsatser. Samtidigt sammanfaller resultaten med ett antal liknande internationella studier (Lisspers & Sundin, 2006), vilket stärker bilden.
5.2 Förebyggande effekt hos riskpersoner
Det kortare SLP-programmet utvärderades i en kvasiexperimentell studie med 112 deltagare, 47 obehandlade referenspersoner och 143 deltagare i det längre rehabiliteringsprogrammet. Deltagarna i det korta programmet nådde signifikanta förbättringar i livsstil, stress, ångest/depression och hälsa som kvarstod vid 2-årsuppföljningen — och förändringarna var lika stora som i det dubbelt så långa rehabiliteringsprogrammet. Referensgruppen förbättrades inte.
5.3 Utmattning är inget hinder för förändring
I en studie jämfördes deltagare med självrapporterade utmattnings- eller depressionsproblem (n=155) med övriga deltagare (n=234). Resultat vid uppföljning upp till 24 månader:
- De utmattade deltagarna gjorde lika stora livsstilsförändringar som övriga.
- Andelen över gränsvärdet för "moderat utbrändhet" sjönk från 75 % vid start till 26 % efter två år.
- Ångest, depression, upplevd stress och livskvalitet förbättrades markant — från sex månader och framåt fanns inga signifikanta skillnader kvar mot jämförelsegruppen i flera centrala mått.
6. Slutsatser och implikationer
För individen
Varaktig livsstilsförändring är möjlig — även vid etablerad hjärtsjukdom och utmattning — när stödet är strukturerat, beteendefokuserat och långsiktigt.
För arbetsgivare
Programmet halverade sjuktalet på ett år. Förebyggande insatser gav lika stora förändringar som det dubbelt så långa rehabiliteringsprogrammet — till lägre insats.
För vård och beslutsfattare
Författarnas slutsats: det kan anses oetiskt och samhällsekonomiskt oförsvarbart att inte erbjuda alla hjärtpatienter denna typ av livräddande stöd.
Tre lärdomar för den som vill bygga liknande interventioner
- Planera vidmakthållandestödet först — det är den viktigaste och mest avgörande delen.
- Fokusera på konkreta beteenden, inte bara kunskap och attityder.
- Överbrygga tidsklyftan: bygg in omedelbara positiva konsekvenser (feedback, uppföljning, socialt stöd) för de nya beteendena.
Föllingemodellen i dag — Föllingegården
Föllingegården Vikt- och Hälsocenter i Föllinge, Jämtland, bygger vidare på Föllingemodellens principer — internatsform, KBT-baserad coachning, praktisk träning i kost och rörelse samt gruppens stöd — i dagens hälsocamps om 9 respektive 16 dagar.
Transparens: Detta white paper publiceras av Föllingegården. Forskningsresultaten ovan gäller de ursprungliga programmen vid Föllingekliniken (1992–2009), som var längre och hade delvis annan inriktning än dagens hälsocamps. Resultaten ska därför läsas som evidens för modellens principer — inte som utvärdering av Föllingegårdens nuvarande program.
Om källan
Denna text bygger i sin helhet på: Lisspers, J. & Almén, N. (2009). Föllingemodellen: En KBT-inriktad och internatsbaserad interventionsmodell för beteendeförändring vid livsstils- och stressrelaterad ohälsa. Stockholm: Folksam Hälsa.
Rapporten finns i fulltext via ResearchGate.
Om författarna
Jan Lisspers (1952–2016) var professor i psykologi vid Mittuniversitetet med inriktning på hälsopsykologi och beteendemedicin.
Niclas Almén är fil.dr i psykologi, legitimerad psykolog och psykoterapeut samt specialist i klinisk psykologi vid Mittuniversitetet.
Centrala referenser
- Lisspers, J., Sundin, Ö., et al. (2005). Long-term effects of lifestyle behavior change in coronary artery disease. Health Psychology, 24(1), 41–48.
- Lisspers, J., Sundin, Ö., Hofman-Bang, C., et al. (1999). Behavioral effects of a comprehensive, multifactorial program for lifestyle change after PTCA. Journal of Psychosomatic Research, 46(2), 143–154.
- Hofman-Bang, C., et al. (1999). Two-year results of a controlled study of residential rehabilitation for patients treated with PTCA. European Heart Journal, 20(20), 1465–1474.
- Yusuf, S., et al. (2004). INTERHEART-studien. The Lancet, 364, 937–952.
Innehållet är informativt och ersätter inte medicinsk rådgivning. Vid hälsoproblem, kontakta vården eller 1177.
Baserat på samma forskning
Upplev Föllingemodellen i praktiken
Föllingegårdens hälsocamps bygger på samma principer som forskningen visar fungerar — internatsform, KBT-coachning och strukturerat stöd för varaktig förändring.